Skip Navigation LinksStockholm Parkering > Jubileumsboken Parkera i fred av Henrik Nerlund

Jubileumsboken Parkera i fred av Henrik Nerlund

Jubileumsboken Parkera i fred

Biltempel och beredskapsanläggningar


Stockholm Parkering började sin verksamhet i januari 1977. I år fyller bolaget 40 år! Detta firade vi genom att ta fram en jubileumsbok om Stockholm Parkerings okända historia - att många av våra garage egentligen är skyddsrum som i fredstid fungerar som garage. 


Boken är en berättelse om sex stora, publika skyddsrum* i Stockholm som i fredstid används som garage och som drivs av Stockholm Parkering. Boken handlar om den tidens Sverige och Stockholm och visar på tankegångarna bakom byggen av de olika skyddsrummen – och varför blev de just garage? 


*Katarinagaraget (som numera heter P-hus Slussen), Konserthusgaraget under Hötorget, Vattugaraget under Katarina kyrka, P-hus Norra Latin på Olof Palmes gata samt Igeldammsgaraget och garaget Hantverkaren på Kungsholmen.


Om författaren 


Boken är skriven av Henrik Nerlund. 


Henrik Nerlund är arkitekturhistoriker, specialiserad på kulturmiljöfrågor

och stadsförnyelse i efterkrigstidens bebyggelsemiljöer. Han

har tidigare skrivit böcker om bl.a. modernismens bensinstationsarkitektur

och om Stockholms stadsutveckling. Sedan 2014 är han sekreterare och

kanslichef för Rådet till skydd för Stockholms skönhet (Skönhetsrådet).




​Omslaget till boken "Parkera i fred"​


Köp boken för 200 kr!


Boken är ett stycke unik Stockholmshistoria och den finns bara att köpa här. 


Storlek: Bredd omslag 28,5 cm, höjd 25,1 cm, tjocklek: 1,3 cm. 

Antal sidor: 90. Ungefär hälften av sidorna består av bilder, både historiska och från nutiden. Boken innehåller också en kort berättelse om bildandet av Stockholm Parkering och en tidslinje över vår verksamhet 1977-2016. 

Pris: 200 kr, inkl. moms. Priset inkluderar också frakt och emballage. 


Om du vill köpa boken, e-posta till anne.lintala@stockholmparkering.se 

Ange hur många exemplar du vill köpa. Berätta vart vi ska skicka boken. Ange ditt namn, kontaktuppgifter och din fakturaadress. 


Från bokens inledning: 


"Kalla krigets epok var en tid av både mörker och ljus. Samtidigt som hotet om det allra värsta, ett kärnvapenkrig, hängde tungt över världen ledde flera decennier av obruten högkonjunktur till en aldrig tidigare skådad

välståndsutveckling. Epokens främsta statusmarkör var bilen och politiken

inriktades på att den skulle vara tillgänglig för alla. I denna tid av ljus och mörker fick bilens anläggningar också vara en del av totalförsvaret. Tydligast är detta i de stora befolkningsskyddsrum som byggdes i Stockholm från andra världskriget och in på sextiotalet. I det största, Katarinagaraget,

finns plats för 20 000 människor, eller i fredstid 354 bilar. Stockholm Parkering äger eller förvaltar flera av dessa kombinerade biltempel

och beredskapsanläggningar och fortfarande kan de byta funktion på 48 timmar.


Det kalla krigets anläggningar har i samtiden värderats upp som viktiga värdebärare inom kulturmiljövården. Garageskyddsrummen har en intressant historia som spänner över politisk ideologi, föreställningar om samhällsskydd, tekniska och ekonomiska realiteter och inte minst psykologiskt försvar och dramatiserande av en tänkbar konflikt i vardagen. I föreliggande skrift presenteras de största och viktigaste av dessa anläggningar som drivs av Stockholm Parkering. Presentationen utgår

från de två aspekter som format planeringen för garageskyddsrummen: den snabba utvecklingen av bilismen i Sverige under efterkrigstiden och den beredskapsplanering som skulle förbereda landet på ett eventuellt

krig mellan stormakterna där så många som möjligt skulle få skydd.


Sveriges planering för på samma gång goda som dåliga tider är unik i så måtto att i stort sett hela befolkningen omfattades av åtgärderna och ansträngningarna. Stockholm Parkerings anläggningar från det kalla krigets dagar är därför i ett internationellt perspektiv en ovanligt levande del av efterkrigstidens historia. Bortom parkerade bilar finns fortfarande luftreningsanläggningar, gasskydd, stötvågsportar, tvätthoar, torrklosetter

och avancerade reservkraftverk. Genom att anläggningarna fortfarande används helt och fullt blir dagens bilister ett slags kulturarvsbrukare som enkelt kan ges en fördjupad förståelse av hur vardagen i stormakternas skugga kunde te sig, då både flyglarm och skyddsrum var lika självklara

företeelser som att storhandla, hämta barnen och parkera bilen."


​​​​​​​​​​

​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​